Bakgrund:

Årligen drabbas ca 6 000 svenskar av plötsligt hjärtstopp utanför sjukhus, och endast 1 av 10 överlever. Hjärtstopp orsakas oftast av akut hjärtsjukdom och tiden till behandling i form av hjärt-lungräddning (HLR) och defibrillering (elektriskt strömstöt genom hjärtat) är helt avgörande. För varje minut utan behandling minskar chansen för överlevnad med 10%. Att omedelbart påbörja HLR kan fördubbla chansen till överlevnad. 

Dagens europeiska riktlinjer för HLR rekommenderar 30 kompressioner följt av 2 inblåsningar med undantag för de fall då livräddaren inte har HLR-utbildning eller känner sig osäker på hur inblåsningarna skall göras – i dessa fall rekommenderas endast bröstkompressioner.

Även för den som genomgått en HLR-utbildning krävs regelbunden träning för att klara av att göra adekvata inblåsningar på en medvetslös patient. Kunskaper och färdigheter i att utföra HLR förloras redan inom de närmaste månaderna efter genomförd HLR-utbildning. Att försöka skapa fria luftvägar och genomföra inblåsningarna får anses som svårt för lekmän utan regelbunden träning. Det tar dessutom tid, tid då bröstkompressioner inte kommer utföras. Risken finns därför att i synnerhet lekmän spenderar avsevärd tid på att försöka genomföra inblåsningar, på bekostnad av bröstkompressioner.

Det är oklart om inblåsningar som en del i HLR-utförandet har betydelse för överlevnaden bland patienter där hjärtstoppet är orsakat av hjärtsjukdom.

TANGO2-studien:

TANGO2 är en studie som syftar till att undersöka om en förenklad HLR-metod med enbart bröstkompressioner är likvärdigt med HLR utfört med bröstkompressioner och inblåsningar enligt principen 30:2, i väntan på ambulans. Inom ramen för TANGO2-studien kommer det utgå instruktioner från SOS-operatören till inringare om att utföra HLR med eller utan inblåsningar. Detta gäller enbart för HLR som utförs av lekmän som genomgått HLR-utbildning, i väntan på professionell hjälp. Det vetenskapliga underlaget på området för denna patientgrupp är mycket oklart. Som en konsekvens av detta skiljer sig därför behandlingsregimer nationellt och internationellt. Det är viktigt att fastställa vilken metod som är effektivast då det i förlängningen kan rädda många liv. Om förenklad HLR inte är sämre (eller t.o.m. bättre än HLR med inblåsningar) bör det få konsekvenser för hur utbildning och HLR-kunskap sprids i samhället.

Ansvarig för TANGO2-studien är Hjärtstoppscentrum vid Karolinska Institutet. Studien utförs i samarbete med SOS Alarm.

Studien stöds finansiellt av Hjärt-lungfonden och Vetenskapsrådet och har etiskt godkännande beviljat av etikprövningsnämden i Stockholm (mars 2014).

Vad är det vi mäter?

Inom ramen för TANGO2-studien kommer vi primärt att mäta överlevnaden efter hjärtstopp utanför sjukhus efter 30 dagar.

Vidare mäter vi även långtidsöverlevnad definierat som överlevnad i 1 år, och neurologisk funktion hos de som överlever.

Studiedesign

TANGO2 är en klinisk prospektiv randomiserad kontrollerad studie.

Inklusion- och exklusionskriterier

Inklusionskriterier: (kan vara med i studien)

• Bevittnat hjärtstopp
• Person på platsen som någon gång har fått utbildning i hjärt-lungräddning

Exklusionskriterier: (skall inte vara med i studien)

• Ålder hos den drabbade under 18 år
• Hjärtstopp i kombination med syrebrist (drunkning, kvävning, förgiftning)
• Hjärtstopp i kombination med olycksfall/trauma
• Hjärtstopp i kombination med uppenbar graviditet